Kategoriarkiv: Internet – hur gör man?

Google har redan vunnit!

Tittar man på Google och deras utveckling genom historien så blir det uppenbart redan nu att oavsett hur man än vänder och vrider på det hela framöver så har Google redan vunnit. I backspegeln ser man en tydlig strategi som gett dem en ohotad position.

Googles strategi har, medvetet eller omedvetet, hela tiden varit att bygga upp tjänster som tillfredsställer de mest primära behoven för oss internetanvändare. De mest grundläggande av dessa behov är att söka information och kommunicera.

Dessa behov tillfredsställer Google nu för oss genom att vara den helt dominanta sökmotorn i de flesta länder och även sannolikt den främsta leverantören av e-post, kontakter, kalender och dokumenthantering i världen.

På toppen av detta har Google genom Androids totala dominans inom smart phones (79 % av alla smart phones har Android) sett till att vara nära oss även när vi inte sitter framför datorn eller surfplattan. Allt medan andra fokuserat på, teoretiskt sett, sexigare tjänster än mobila operativsystem.

Apple är än så länge ett stort bolag, men använder man Googles tjänster för kalender, kontakter och e-post så ger en smart phone med Android som operativ system av naturliga skäl bättre stabilitet i tjänsterna. Sakta, men säkert kommer de sista av Apples marknadsandelar att tas över av Google de närmaste 5 åren.

Facebook i all ära, men givet lite tid så kommer Google Plus att blir större. Varför? Därför att en framtida sammankoppling med Googles alla andra mer basala tjänster sannolikt kommer att göra Google Plus mer eller mindre nödvändigt. Ge det 5 år så har vi alla en annan bild av Google Plus.

Med Googles mest grundläggande tjänster som bas är det lätt att se hur utvecklingen kommer att fortsätta. Det är oerhört mycket enklare att bygga nya och sexigare tjänster utifrån våra mer sekundära behov när man som Google vet allt om dem och har daglig kontakt med oss.

Förutom styrkan i att dominera de tjänster som uppfyller våra mest primära behov så har Google vunnit stort på att hålla en öppen standard som den som vill kan använda och bidra till (allt från enskilda utvecklare till stora mobiloperatörer). De är även ödmjuka nog att inse att de inte kan göra allt själv.

Googles finansiella styrka ger dem dessutom den fördelen att de lätt kan låta andra utveckla kringtjänster som de sedan kan köpa upp när väl proof of concept finns. Youtube är ett exempel av många där Google redan visat på detta. Det lär komma fler!

Vem vet var i värdekedjan vi ser Google om 10 år? Drömmen som en iCar kommer sannolikt aldrig att bli av. Men, jag skulle inte utesluta att vi ser en gCar rulla i framtiden. Allt tack vare att Google redan från början satsade på att uppfylla våra mest primära behov av Internet vilket idag och i framtiden ger dem möjlighet att göra precis vad som helst!

Kanske något att tänka på när man funderar på att bygga upp sin egen verksamhet. En osexig produkt eller tjänst som tillfredsställer våra mest basala behov säkrar en stor efterfrågan hos många vilket ger en gigantisk marknad. Tar man hem den kan man göra sexigare saker senare!

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

E-handelns Chicken Race påminner om IT bubblan

När man ser hur vissa e-handelsprojekt drivs är det lätt att man påminns om IT bubblan för 10 år sedan. Kommer bubblan att spricka eller hålla den här gången? I Dagens Industri kunde man häromdagen läsa om skohandelns skavsår som lett till att Heppo gett upp (konkurrenten Footway köpte och la ner) och att Brandos står inför rekonstruktion.

Alla dessa e-handelsaktörer inom skobranschen har finansierats av riskkapitalbolag som investerat många miljoner i projekten. Till dessa kan läggas giganten Zalando som Kinnevik hittills satsat åtskilliga miljarder kronor i för att komma upp i en ägarandel om 35 %. Enligt uppgift uppgick Zalandos omsättning under 2012 till 1,15 miljarder euro med fortsatt negativt resultat.

Fyra aktörer inom skohandel online varav tre är kvar (Zalando säljer även kläder och accessoarer). Alla med en aggressiv expansionsplan som även fortsättningsvis kommer att innebära enorma investeringar från aktieägarna innan de är nöjda. Ingen av dem tjänar pengar och det är fri frakt och fria returer av varor som gäller för att snabbt locka kunder och därmed växa så snabbt som möjligt.

Förhoppningen är så klart att man skall vara den aktör som blir störst och därmed i slutändan slår ut de andra. Och, precis så kommer det att bli. Någon kommer att bli störst och någon mer kanske köps upp. Men, de andra kommer sannolikt att gå under och därmed kommer ett flertal miljarder att försvinna i detta ett av e-handelns stora Chicken Race. Samma sak sker i andra branscher!

Det som förvånar mig lite är att det verkar som att investerarna helt glömt bort IT bubblan för 10 år sedan. Grundantagandena för den så kallade ”nya ekonomin” var då i princip identiska med de som gäller nu. Genom stora investeringar från riskkapitalbolag skulle man till vilket pris som helst snabbt få ”first mover advantage”. Så länge man fick många kunder, hade hög omsättning och fanns i många länder så sågs man som vinnare. Lönsamhet var det ingen som brydde sig om.

Vad hände sedan? Jo, det vet alla vi som var med på den tiden. Det smällde rätt hårt i buskarna när bubblan sprack. Visst fanns det en del vinnare, men det fanns desto fler förlorare. Det visade sig nämligen att det inte höll i längden att köpa kunder till vilket pris som helst för att få upp omsättningen. Man behövde faktiskt nå lönsamhet också. Surprise, surprise!

Vilka var då vinnarna efter IT bubblan? Var det de nya aktörerna som med hjälp av riskkapitalbolagen hade fått råd att köpa sig en plats i Chicken Racet? Dvs, de som växte snabbast och köpte sina kunder med lägsta pris och andra specialerbjudanden? Nej, faktiskt inte. Det var snarare de gamla aktörerna som börjat i andra änden, dvs sådana som faktiskt fokuserade på lönsamhet och hög service och kvalité i sina tjänster.

Ett sådant exempel är Dustin som hade startat postorderverksamhet så tidigt som 1984 och som sedan använde Internet för att göra samma sak fast med billigare distribution av erbjudandet. Det gjorde att de kunde växa med lönsamhet. Andra exempel är Halens och Ellos som också kom från postorderbranschen och som gick bra ”back then”. De hade alla total kontroll på logistiken och kundservicen för att kunna ge bästa och snabbast möjliga service till kunderna.

En bubblare i skobranschen är därför familjeägda Nilson Group (grundat 1955) som sedan länge har en dominant position i Sverige när det gäller skohandel i butik. De startade e-handel så sent som 2012 med PutFeetFirst. De erbjuder ingen fri frakt eller fria returer men, lönsamma är de. Detta trots att de har stora kostnader för butikshandeln vilket de nya aktörerna inte har.

Om historien upprepar sig så kommer Nilson Group att tillhöra vinnarna i framtiden och inte de som nu är störst inom segmentet online. Men, det finns så klart inga garantier. Nilson Group har ännu kvar att bevisa att de kan växa sin än så länge relativt begränsade e-handel med bibehållen lönsamhet. Min uppfattning är dock att detta är lättare om man från början har god koll på logistiken och inte konkurrerar med lägsta pris, fria frakt och fria returer.

Förhoppningen de nuvarande snabbväxarna är att de skall bli så stora att aktörer som Nilson Group inte har en chans. Men, det finns en stor risk med att prisa in sig och köpa marknadsandelar genom lägsta pris, fri frakt m. m. eftersom det kostar mycket. Så länge det finns någon konkurrent som kör lägsta pris och fri frakt är det dessutom svårt att höja priserna eller börja ta betalt för frakten om man en gång använt dessa som sina tyngsta argument.

Slutligen så vill det rätt mycket till att man får tillbaka de pengar som satsats om man samtidigt skapat en bransch med extremt låga priser och därmed extremt låga marginaler. Om vi antar att Kinneviks investering i Zalando som gett dem 35 % av ägandet uppgår till 5 miljarder så långt måste Zalando öka sin omsättning och lönsamhet rejält för att Kinnevik skall få tillbaka pengarna.

Givet att Kinnevik inte säljer bolaget och Zalando till slut uppnår 5 % vinstmarginal så skulle det krävas att Zalando skulle omsätta drygt 57 miljarder per år i 5 år för att Kinneviks andel av bolagets vinst skulle uppgå till de 5 miljarder de satsat. Då är så klart värdet på Zalando med största sannolikhet väldigt högt, men det visar vilken hög risk det i vissa fall är i e-handelns Chicken Race.

Och, det kanske till och med är bättre att avstå från att delta i ett Chicken Race. I alla fall om man redan har en lönsam affär inom segmentet som man lugnt kan bygga vidare på.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Dagens Industri i desperat behov av pengar?

Det kan man undra om man som jag fått en faktura på att betala för Dagens Industri i 3 år i förskott! Förmodligen är det inte alls så att de är i desperat behov av att få in pengar. Men, de kanske inte ser så ljust på möjligheterna att ta betalt för tidningen framöver var sig från prenumeranter eller annonsörer.

Blev för några veckor sedan uppringd av en säljare på Dagens Industri eftersom jag prenumererar på tidningen sedan länge. Säljaren erbjöd mig en massiv rabatt om jag band upp mig i 3 år framåt i ställer för 1 år i taget. Eftersom rabatten var riktigt bra och jag ändå tänkte prenumerera så accepterade jag.

Det säljaren glömde berätta var att de även hade för avsikt att fakturera mig för 3 år i förskott så när fakturan kom idag blev jag rätt förvånad. I min naivitet så trodde jag att de trots att jag förbundit mig att prenumerera i 3 år skulle fortsätta att betala för 1 år i taget.

Ringde upp Dagens Industri, förklarade läget och fick snabbt hjälp att ändra så att jag återgick till 1 års prenumeration. Däremot kunde jag inte släppa tanken på varför Dagens Industri, som ändå är den största och på alla sätt främsta tidningen i sin nisch, fått för sig att ta betalt 3 år i förskott.

Enligt min mening kan det bara finnas ett begränsat antal logiska skäl. Det främsta skälet är såklart att de själva är väldigt tveksamma till hur länge deras läsare kommer att vilja ha tidningen i pappersformat. Men, det är säkert även så att de ser en kommande prispress med stora rabatter till prenumeranter och annonsörer.

Men, är den bästa lösningen verkligen att låsa in sina läsare i 3 år och tvinga dem att betala dessa 3 år i förskott? Fördelen är såklart pengar in nu istället för över 3 år, att man säkrar upp 3 års intäkter varav 2 år anser väldigt osäkra och att man kan hålla antalet prenumeranter högt. Det senare påverkar såklart möjligheten att ta bra betalt av annonsörerna positivt.

Problemet som sannolikt uppstår på sikt, dvs år 2 och 3 är dock att de som blivit inlåsta blir förbannade på grund av just inlåsningen i ett mediaformat som de inte längre vill läsa. Lösningen blir då såklart att flytta över prenumeranterna till det digitala formatet vilket i sig är positivt. Men, hade man inte kunnat göra det utan att gå inlåsningsvägen?

Och om de är övertygade om att de flesta kommer att gå över till att läsa tidningen online i stället för i print, vore det då inte bättre att driva på den utvecklingen i stället? Två av de absolut största kostnaderna för Dagens Industri är ju trots allt med största sannolikhet tryckning och distribution av den fysiska tidningen.

Dagens Industri drar säkert in en del annonsintäkter i pappersupplagan fortfarande. Men, beroende på utvecklingen så kanske det inte alls är samma sak om 1 år. Då kanske papperstidningen rent av är en förlustaffär om utvecklingen går tillräckligt snabbt. Kan Dagens Industri ta nästan lika bra betalt för den digitala versionen (vilket de gör idag) är det rena julafton.

Men, det kanske är här knuten som Dagens Industri identifierat ligger. De kanske känner att de inte kan motivera ett lika högt pris för den digitala versionen som de har idag. Och de kanske inte heller kan motivera de höga annonspriserna online eftersom den faktiska effekten av dessa kan mätas till skillnad från papperstidningen.

Att försöka stoppa en naturlig utveckling är däremot i regel både dyrt och totalt lönlöst. Gör det rätta, bjud på den digitala versionen för alla som prenumererar i stället. Då kommer flytten från papperstidningen till den digitala versionen att gå smidigt och naturligt.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Facebook jagar fel typ av intäkter!

När Facebook tänker: ”Om Google kan tjäna pengar på annonser så kan vi” är de enligt min mening helt fel ute. Det är långt ifrån säkert att Facebook kan få lika stora intäkter som Google från annonsering. Med största sannolik kommer de inte att komma ens i närheten.

Att som Google få intäkter på annonser när användarna själva söker information om olika varor och tjänster är väldigt naturligt. Däremot är det inte alls lika naturligt att det går när man annonserar i någons vardagsrum som Facebook gör.

Problemet är att användarna i det senare fallet inte alls är mottagliga för reklam på samma sätt. Att få ut sitt säljbudskap och dessutom få någon att agera på det är lika svårt på Facebook som att sälja skruvmejslar på en fest hemma hos någon annan.

Om Facebook fortsätter på samma spår som Google kommer de i stället att få problem med att användarna till slut tycker att det blir för mycket reklam. Att man numera kan betala för att få ökad synlighet för sina uppdateringar är ett sådant exempel som kan upplevas som störande.

Lek med tanken att du som företag betalar för att få dina uppdateringar att synas mer och hos fler. Det kanske funkar tills dess att användarna tröttnar, men då är risken stor att de stänger av flödet från ditt företag helt. Varför? Därför att du stör dem i fel sammanhang.

Som jag ser det borde Facebook i stället titta på om det finns möjlighet att ta betalt för sin tjänst av användarna. Även om många tror att det inte går att ta betalt för den här typen av tjänster anser jag att det går. Men, då måste man ha en riktigt bra tjänst.

Google erbjuder sedan länge gratis email till privatpersoner. Tidigare var även företagstjänsten som innebar att du kunde ha din mail på din egen domän gratis för företag. För 2-3 år sedan började de ta betalt av nya företag som ville ha tjänsten och det gick bra.

Sannolikt kommer Google inom en snar framtid att ta betalt även av de företag som registrerade sig för tjänsten innan de började ta betalt. Google kommer även inom 3-5 år enligt min mening ta betalt av privatanvändarna. Du kommer Inte att behöva betala så mycket och de flesta (ca 90 %) kommer att betala.

Facebook borde våga att testa samma sak. Ta betalt av användarna för att de har tjänsten. De flesta förstår idag att det är förenat med en hel del kostnader att driva en tjänst som Facebook. Dessutom har de alltför mycket foton, vänner och annat på Facebook för att flytta på sig.

Om Facebook skulle börja ta betalt så är jag övertygad om att max 10-15 % av användarna skulle flytta eller stänga ner sitt konto. Om de tar motsvarande SEK 100 kr per år så skulle det ge intäkter på ca SEK 70 miljarder (antaget att 700 av nuvarande 800 miljoner användare betalar).

SEK 70 miljarder kan jämföras med de ca SEK 30 miljarder som Facebook drog in i intäkter 2011. I ett skräckscenario där 50 % av användarna drar så blir det ändå intäkter på SEK 40 miljarder. Det är helt osannolikt att så många skulle sluta använda Facebook för att de får betala.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Lensway spöar skiten ur gammeloptikern!

Nu har jag haft nöjet att för första gången köpa glasögon online via Lensway. Jag skriver nöjet eftersom Lensway får ett mycket högt betyg. Efter mitt test kan jag inte annat än konstatera att gammeloptikern definitivt är död.

Förra gången som jag köpte glasögon, vilket var ca 5 år sedan, gick jag till gammeloptikern och fick bra service och ett par riktigt bra glasögon. Det kostade en hel del eftersom jag valde ett bra märke och dyrt material i bågarna.

Eftersom det nu var dags att byta så gick jag igen först till gammeloptikern för att göra synundersökningen varefter jag bara hade tänkt byta ut glasen i mina befintliga bågar. Jag menar, hur dyrt kan det bli?

Väl hos gammeloptikern så fick jag ännu en gång bra service och hjälp med synundersökningen. Men, att bara byta glas visade sig vara väldigt dyrt. Argumenten var att glasen var lite speciella och inte fanns i lager m. m.

Enbart byte av glasen skulle kosta ca 4 600 kr! Av detta var ca 800 kr arbetskostnad. Med tanke på att bågarna, om jag även hade valt att köpa nya sådana, skulle gått på ca 3 500 kr hade kostnaden för ett komplett par glasögon uppgått till hela 8 100 kr.

Det är inte så att jag är direkt fattig, men även ur mitt perspektiv blev det en lätt svindlande summa. Lätt chockad skulle jag i alla fall fundera på saken över natten medan gammeloptikern kollade om de gamla mallarna för glasen fanns kvar.

Eftersom nästa dag kom och gick utan att gammeloptikern hörde av sig så började jag kolla runt online. Hittade direkt Lensway och testade. Trots att jag sett det mesta under mina 22 år på Internet blev jag imponerad av hur lätt det var att välja och köpa glasögonen online.

På mindre än 5 minuter så hade jag bestämt mig för att köpa glasögonen hos Lensway i stället. Priset för ett helt nytt par landade på 1 600 kr mot 8 100 kr hos gammeloptikern. Leveranstiden hos Lensway var dessutom bara 5 dagar mot gammeloptikerns 2 veckor.

Tyvärr visade sig glasen inte finnas i lager hos Lensway vilket ledde till att det tog nästan 3 veckor innan jag fick glasögonen. Informationen om förseningen var dessutom feltajmad vilket ledde till att jag tvingades ringa och fråga. Men, det är det enda jag kan klaga på.

Förutom gränssnittet mot kund vid beställning av glasögonen var även bemötandet på telefon fantastiskt bra! Högsta betyg i båda fallen vilket imponerar stort!

Det visade sig att Lensway höll sitt löfte om lägsta pris garanti även gentemot sig själva. De sänkte nämligen priset på mina glasögon innan jag hade fått dem och när jag påpekade detta fick jag genast sänkt pris till samma låga kampanjpris, dvs 1 100 kr.

För att testa om förseningar är det normala hos Lensway köpte jag direkt ännu ett par av en annorlunda modell. Jag hade ju kunnat köpa 8 par för samma kostnad som 1 par hos gammeloptikern. Allt gick som ett schweiziskt urverk och inom 4 dagar hade jag glasögonen!

Min bedömning är att det blir svårt för andra att lyckas bättre än Lensway. Och när det gäller gammeloptikern så är det helt kört! Det spelar ingen roll att man får solglasögon från Ray Ban på köpet hos gammeloptikern när man genom att köpa glasögonen hos Lenway istället får råd att köpa 3 par solglasögon från Ray Ban om man vill.

En sak vill jag dock ge Lensway tips om att ändra på. Ni måste bli bättre på information när det väl blir förseningar. I mitt fall försvann bara leveransdatumet från spårningssidan vilket gjorde att jag ringde efter ett par dagar. Först ytterligare någon dag efter det fick jag mail om att leveransen blivit försenad.

Skicka i stället mailet direkt när ni tar bort leveransdatumet även om ni inte vet när leveransen kommer att ske. Gör ni det så är ni så bra som man kan bli! I värsta fall får ni skicka två mail i stället för ett, men vad gör det om kunden blir nöjdare?

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

31 % av dina annonser online syns inte för besökarna!

ComScore har i en undersökning kommit fram till att 31 % av de annonser som köps online inte syns för besökarna på de sajter som annonserna visas på. Enligt ComScore så spelar det ingen roll hur mycket eller lite man som annonsör betalat i CPM (per 1 000 visningar). Hög CPM är med andra ord ingen garanti för att dina annonser syns!

Undersökningen som ComScore gjort baseras på 2 miljarder visningar på 12 av de större sajterna i USA. Det annonsformat som fick bäst så kallad In-View procent var Leaderboard 728×90 med 74 % faktisk synlighet för besökarna medan Medium Rectangle 300×250 och Wide Skyscraper 160×600 låg på bara 69 %.

Med andra ord kan man tyvärr inte vara säker på att ens så kallade premiumsajter ger full valuta för pengarna. Det finns idag inga sajter som självmant redovisar skillnaden på om bannern faktiskt syns eller inte. Antalet visningar baseras i stället enbart på om sidan som annonsen ligger på visats för besökaren eller inte.

Problemet med att basera antalet visningar som man fått på att sidan som annonsen ligger på visats är att många sidor måste scrollas för att allt innehåll skall synas. Därför är det stor risk att annonsörer som bara utvärderar resultatet efter antalet visningar får betala för visningar som aldrig gjorts.

Som sämst låg In-View procenten på 55 %, dvs 45 % av de köpta annonserna syntes aldrig för besökarna. I reella pengar så innebär det att det finns risk för att du som annonsör aldrig får några faktiska visningar för upp till 45 % av din marknadsföringsbudget. Dessa 45 % av budgeten hade med andra ord kunnat spenderas mer effektivt på annat!

ComScore har inte kommit fram till någon slutsats om det är någon skillnad mellan stora eller små sajter. Men, eftersom undersökningen gjorts på stora sajter och stora sajter ofta behöver scrollas näst intill oändligt för att besökarna skall kunna läsa allt innehåll så kan man nog anta att problemet med osynliga annonser är större på just stora sajter.

Om antagandet är korrekt så innebär det i princip att de riktigt stora premiumsajterna är de sajter där din annonsers relativa osynlighet sannolikt är störst. Dvs, du betalar mer för att visa dina annonser på de stora sajterna, men sannolikt syns dina annonser relativt sett i betydligt lägre omfattning.

För att du som annonsör skall kunna vara säker på att dina annonser faktiskt syns kan vi på WordOn nu erbjuda dig att mäta In-View. Det innebär att vi även mäter i vilken utsträckning dina annonser faktiskt syns. Resultatet blir att du får veta både hur många visningar som sajten rapporterar och hur många visningar du faktiskt fått. Kontakta oss på WordOn för mer information!

Du kan ta del av hela undersökningen som gjordes hos ComScore!

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Webbhotell – vilket webbhotell är bäst?

Eftersom jag jobbar med Internet så får jag ofta frågan av vänner och bekanta om vilket webbhotell man bör använda sig av. Svaret på vilket webbhotell som är bäst beror såklart lite på vad man har för behov.

Att välja rätt webbhotell kan ibland verka svårt. Webbhotellen själva har en mängd olika sätt att redovisa sina tjänster och kostnader på. I många fall verkar skillnaderna mot webbhotellen vid en första anblick därför vara stor.

För de allra flesta så är det däremot relativt enkla kriterier som gäller för att utvärdera webbhotell. Det handlar mest om pris, enkelhet och stabilitet. Detta eftersom de flesta webbhotell i övrigt erbjuder ungefär samma tjänster. En del webbhotell har till och med samma plattform bakom.

För egen del använder jag av gammal vana Loopia som webbhotell privat medan ett par av mina bolag använder sig av ett webbhotell som heter Citynetwork. För att inte rekommendera annat än det jag själv använder så är med andra ord dessa två webbhotell bra tips att ge.

För min del gillar jag webbhotell som är transparenta med sin prissättning, är stabila och inte har några långa uppsägningstider. Priset i sig spelar såklart också viss roll, men jag betalar hellre lite mer för ett webbhotell med hög stabilitet. Nu råkar båda dessa webbhotell vara väldigt prisvärda.

Andra saker som är bra enligt min mening är om man kan parkera en obegränsad mängd domäner hos webbhotellet utan extra kostnad. Citynetwork uppfyller exempelvis alla dessa kriterier, dvs är prisvärt, stabilt, obegränsat med domäner utan extra kostnad och transparent prissättning utan långa bindningstider.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

McDonalds Twitterkampanj spårade ur!

McDonalds senaste Twitterkampanj är ännu ett exempel på hur viktigt det är att veta vad man vill och hur man skall göra innan man marknadsför sig online. Särskilt viktigt är detta om man som McDonalds försöker sig på att marknadsföra sig i sociala medier som Twitter.

Det finns idag väldigt många som påstår sig vara experter inom marknadsföring på Internet. Hypen inom just sociala medier har de senaste åren gjort att många företag fått rådet att snabbt ge sig ut i dessa. Ibland har de haft bra rådgivare och ibland mindre bra sådana.

Bland de stora fördelarna med sociala medier är att man om man lyckas får möjligheten att interagera med sina potentiella kunder på ett bra sätt och på så vis bland annat öka lojaliteten. Dessutom kan kampanjer i sociala medier snabbt får stor spridning eftersom kunderna själva sprider den vidare.

De sociala mediernas stora fördelar är tyvärr även dess stora risker. En kampanj som går snett på det vis som McDonalds senaste kampanj gjort får minst lika snabb och stor spridning som en lyckad. Ibland går det ännu snabbare i dessa fall än när kampanjen lyckas.

Problemet är att det är väldigt svårt att veta exakt hur användarna i sociala medier reagerar på en kampanj. McDonalds hade i detta fall redan börjat berätta historier på Twitter om de lantbrukare som levererar till McDonalds under hashtaggen #MeettheFarmers utan att det gått snett. Det var först när de lade till #McDStories som det hela spårade ur.

Problemet som uppstod var att användarna av Twitter började sprida skräckhistorier om McDonalds snarare än de trevliga historier McDonalds ville förmedla. Trots att McDonalds bara använde #McDStories två gånger så används den fortfarande på Twitter.

McDonalds ville ge en positivt bild av sig själva genom att berätta trevliga historier om först sina leverantörer och sedan om de som jobbar på McDonalds. Ett högst vällovligt och trevligt syfte som kan synas ofarligt. Men, trots detta reagerade användarna på Twitter negativt.

Frågan som McDonalds nu måste ställa sig är varför detta hände. Förmodligen är det svårt att få fram det rätta svaret, men en del av skälet kan vara att användarna på Twitter tyckte att McDonalds var lite väl ensidigt i den positiva bilden. De ville därför balansera den med sina egna mindre smickrande bilder.

Reaktionen visar enligt min mening på att McDonalds trots sina försök att framstå på ett visst sätt, dvs som ett företag som bryr sig om leverantörer, medarbetare mfl inte alls lyckats. Problemet är att tillräckligt många sannolikt har en helt annan mer nyanserad bild av McDonalds.

För egen del har jag ingen synpunkt på vilken bild som är rätt eller fel. Däremot visar detta på risken att man kan få mothugg om man försöker framhålla sig själv i en ensidigt alltför positiv dager. Åtminstone om man försöker sprida bilden via sociala medier.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Groupons framgång höll på att sänka en av deras kunder!

Att Groupon har ett mycket snabbt och effektivt sätt att sprida bra rabatterade erbjudanden på är det ingen tvekan om. Ibland kan det till och med gå för bra vilket vi kan läsa om på SVD.se idag. Ett bageri fick för många sålda muffins till för lågt pris helt enkelt!

För den som inte vet så hjälper Groupon sina kunder att sprida rabatterbjudanden från kunderna till Groupons stora medlemsdatabas. Har själv använt ett Grouponerbjudande som kom från den biltvätt som jag tidigare använt och är mycket nöjd med.

Att man som kund gärna tar emot en rabatt och att det dessutom kan trigga merförsäljning är ett känt faktum. Värdet av detta och förhoppningen som Groupons kunder har är såklart att även försäljningen till normalpris skall öka, men det är tyvärr inte säkert.

Därför finns det stora risker med att använda Groupon och andra rabattdatabaser om man inte först vet vad man ger sig in på. Förslagsvis räknar man ordentligt på att man verkligen har råd att ge rabatten och sedan begränsar antalet erbjudandet bättre än bageriet i artikeln gjorde.

Det som är lite tråkigt med Groupon är att de i detta fall uppenbarligen fokuserat på att få in så mycket pengar som möjligt för egen del snarare än se till sin kunds bästa. Argumentet kan såklart vara att kunden måste ha koll på sin egen verksamhet, men tyvärr är det inte alltid så när man skall testa helt nya sätt.

Enligt min mening måste de som säljer in nya sätt att marknadsföra sig online ta ansvar för det de säljer. Precis som vilket annat företag som helst måste ta ansvar för sina produkter och tjänster. Särskilt när det finns en uppenbar risk att köparen inte riktigt kan bedöma läget.

Det är därför vi på Pineberry och WordOn alltid ställer kontrollfrågor till våra kunder om deras verksamhet, marginalerna på det som säljs och vilken kostnad de faktiskt har råd med för sin marknadsföring och försäljning online. I vissa fall har de total koll, men i andra fall så kan vi hjälpa till även med dessa delar.

Ett tips till er som köper tjänster avseende marknadsföring och försäljning online är att inte ha för bråttom att hoppa på nya saker. Går affärerna bra i alla fall så finns det ingen anledning att inte tänka över nya sätt både en och två gånger. Säljaren kanske ligger på och påstår att det är bråttom, men det är det i princip aldrig.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Marknadsföring och försäljning online

Många av de kunder som jag pratar marknadsföring online med brukar be mig förklara skillnaden mellan WordOn och våra konkurrenter. För att göra det tydligt så brukar jag framförallt peka på tre stora skillnader.

Mål och strategi

Den första skillnaden är att WordOn till skillnad från konkurrenterna hjälper våra kunder att sätta tydliga och mätbara mål för sina investeringar online. Våra konkurrenter däremot säljer bara annonsutrymme till sina kunder utan att bidra med mål och strategi.

Eftersom vi hjälper våra kunder med hela processen från analysen, där vi tar fram mål och strategi, till utvärdering och optimering av dessa får vi mycket mer effekt för samma budget. Detta löpande arbete som vi genomför ger det vi kallar för WordOn effekten!

Transparens

Den andra andra stora skillnaden är att vi på WordOn alltid är totalt transparenta med hur vi gör, vilka affärsmodeller vi har och vilka kanaler som fungerar bäst vid varje enskilt tillfälle. För oss är det som våra konkurrenter inte ger sina kunder en självklarhet.

Utan transparens kan kunden inte utvärdera om det vi gör är bra eller dåligt i de olika kanalerna vilket är avgörande för ett bra resultat. Bristen på transparens hos konkurrenterna gör det omöjligt för kunderna att välja bort de dåliga kanalerna vilket även gör det omöjligt att optimera effekten av investeringarna.

Vår provision

Den tredje skillnaden är att vi på WordOn tar en betydligt lägre provision än konkurrenterna. Annonsörer som använder våra konkurrenter tvingas ofta betala mellan 50 – 70 % av sin budget i provision utan att de ens är medvetna om det.

WordOn:s standardprovision är 30 % av budgeten, men vid stora volymer går vi ända ner till 10 %. Och, då ingår det arbete vi gör löpande för att utvärdera och optimera mål och strategier. Något som våra konkurrenter inte alls vill hålla på med.

Slutsats

Sammantaget så innebär dessa tre skillnader att du som annonsör får mycket mer effekt för samma budget hos oss. I kombination med det vi kallar WordOn effekten så kan vår lägre provision ge dig 40-50 % mer effekt. Vilket alternativ skulle du välja?

Samtidigt som vi ger mer effekt till våra kunder, dvs annonsörerna så ger vi mer även till de som äger annonsutrymmet. Detta beror på att vår provision som vi tar direkt av annonsören är lägre vilket ger dig som publicist mer.

För oss på WordOn är det självklart att det är publicisterna som skall ha den stora delen av kakan eftersom det är de som äger annonsutrymmet. Vi på WordOn ser ju ”bara” till att våra publicister får annonsörer som är långsiktigt nöjda med sitt resultat och återkommer!

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör