Med ett ökat intresse för marknadsföring på Internet kommer tyvärr även en uppsjö av lycksökare med mer eller mindre seriösa inslag i sina verksamheter. Ett exempel där lycksökare nu verkar ha slagit rot är bland konsulter som hjälper företag att mäta lönsamheten av deras internetsatsningar.

För er som följt min blogg så vet ni att jag precis som andra seriösa internetentreprenörer tycker att det är väldigt viktigt att man mäter lönsamheten av de satsningar man gör på Internet. Det gäller allt från att skaffa en webbsajt till att mäta resultatet av annonsering online och sökmotoroptimering som görs. Gör man investeringen att skaffa en webbsajt skall man veta vad syftet är och se till att den anpassas därefter. Därefter är det viktigt att mäta och utvärdera all trafik som man får till webbsajten. Trafiken man får skall konvertera till intäkter!

För den som inte är rädd att göra lite arbete själv och har tid sätta sig in i hur saker och ting fungerar kan jag varmt rekommendera Google Analytics för att mäta lönsamheten. Det är ett analysverktyg som är helt gratis där man i princip kan mäta allt som är av intresse i det här fallet. Eftersom det är Google som står bakom så går det också att väldigt enkelt integrera informationen från Adwords direkt in i analysen. För den som har lite mindre tid eller inte vill fokusera på detta själv så går det att få hjälp.

Det viktiga om du söker hjälp för att sätta upp och använda Google Analycis är dock att du måste se till att du inte hamnar i händerna på de, enligt min mening, bluffbolag som säljer rapporter från Google Analytics genom dyra abonnemang. Rent krasst så skall det inte vara nödvändigt att betala särskilt mycket för att någon sätter upp rapporteringen. I en mindre och inte så föränderlig verksamhet som bedrivs online kan det till och med många gånger räcka med en engångsinsats på 5-10 timmar för att få bra rapporter uppsatta.

Tyvärr finns det de som faktiskt säljer rapporter från Google Analytics, som är gratis, för tusentals kronor per månad. Det värsta är att de ofta får tillfälle att presentera sig i seriösa sammanhang för att ingen egentligen förstår att den tjänst de levererar är rena rama rånet. Var på ett sådant event för inte så länge sedan där ett av dessa företag fick tillfälle att sälja in sig. Med enkla sanningar och stora förenklingar av verkligheten lyckades de få stort intresse från åhörarna. Problemet är att det de säljer är inte värt pengarna på långa vägar.

Modellen för dessa företag är enkel. 1) Se till att alla som lyssnar inser att det är viktigt att mäta lönsamheten av sin internetsatsning, 2) Få dem att tro att det är relativt svårt och att de behöver konsulthjälp och 3) Bind upp dem med årsabonnemang eller i vissa fall ännu längre genom att locka med rabatter. I det fallet som jag var med och fick information om kostade abonnemanget nästan 50 000 kronor om året. Det man får är ett utskick per post med en utskriven rapport från Google Analytics en gång i månaden. Är dessa rena bluffbolag eller kan man kalla dem seriösa? Det får väl var och en bedöma själv, men jag anser att de luktar lång väg.

Får ni dessa erbjudanden så ställ kritiska frågor – vad ingår – hur ser rapporterna ut – vad grundar sig rapporterna på för information – be att få exempel och jämför sedan med vad Google Analytics erbjuder helt gratis! Och vad ni än gör bind inte upp er på långa avtal. Har de en bra tjänst så kan de väl ta risken med månadsabonnemang, eller hur?

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Egentligen borde jag sluta uttala mig om vad jag anser om noterade företag och i stället i det tysta ägna mig åt blankningsaffärer i dem i stället. Men, eftersom jag av princip inte gillar spekulation, särskilt inte sådan som grundar sig på en negativ syn, så kan jag inte låta blir att prata om dem.

Träffade två av Sveriges aktieanalytiker för en lunch den 1 september för att bland annat prata om mediebranschen. Under lunchen fick jag frågan om vad jag ansåg om Eniro varpå jag naturligtvis inte kunde annat än svara ärligt.

Veckan därpå fick Jesper Kärrbrink sparken som VD och nu har bankerna börjat dra öronen åt sig på allvar när det gäller Eniro. Nu tror jag inte på något sätt att mitt samtal med analytikerna påverkat händelseutvecklingen, men det är rätt kul tajmning.

Vad sa jag då under min lunch med analytikerna? Jo, att Eniro, som jag ser det, faktiskt inte har något existensberättigande som företag. Deras verksamhet saknar totalt verkshöjd och är helt enkelt på utdöende. Katalogen är sedan länge uppenbart död och den enda lösningen de hittills verkat ha kommit fram till är att flytta den online.

Trots den totala bristen på nytänkande lägger Eniro ändå mängder med reklampengar på att marknadsföra exempelvis ”Supersök” som egentligen bara handlar om att kombinera deras simpla nummersök med Googles fantastiska sökresultat. Hur skulle detta kunna bli en självständig och vinstgivande verksamhet på sikt?

Att Eniro skulle kunna konkurrera ut Google som sökmotor ser jag som helt omöjligt. Följaktligen kommer Eniro att kunna fortsätta att leva på aggressivt sälj av reklamutrymme och klick under en kort tid. De vinner ytterligare lite tid pga att de kan stötta detta med intäkter från sin nummerupplysning per telefon. Men ge det 3-5 år så är båda dessa affärer helt borta.

Nummerupplysningen i sig är en generisk och konkurrensutsatt tjänst som precis som telefonkatalogen flyttar online och är gratis. Prispressen på telefontjänsten är därför uppenbar och skulle Google välja att plocka in även telefonnummer i sitt sökresultat så är marknaden borta mer eller mindre för gott.

Lokalt sök som är det starka argumentet på deras sajt: ”Eniro är marknadsledande inom lokalt sök” är de inte på något sätt ensamma om. Google ger redan idag lokalt sökresultat beroende på var den som söker befinner sig. Samma sak där således – ingen verkshöjd på det de erbjuder och därför långsiktigt ingen affär.

Personligen skulle jag aldrig investera i Eniro om de inte kommer fram till hur de skall använda pengarna på ett helt nytt sätt. Att betala av befintliga lån gynnar bara de existerande långivarna. För det fallet att Eniro kommer med en nyemission råder jag därför alla att tacka nej!

Mitt råd till Eniro är att snabbt försöka hitta något mer att leva på än aggressivt säljande av relativt värdelöst annonsutrymme och en sjunkande marknad för katalog och nummerupplysning. Just nu finns pengarna för att göra något, men hur länge?

Kan ni så starta en helt ny och nytänkande mediebyrå med fokus på de kvalificerade tjänster som faktiskt behövs när det gäller Internet. Det finns ett oändligt behov av att få kvalificerad hjälp med marknadsföring och försäljning online, utvärdering av detsamma, sökmotoroptimering och mycket annat.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Anders Carne och Gevalia får i alla fall en eloge idag för att de svarat på den kritik de fått. Fick mail från dem med ett förtydligande om hur de ser på saken (se nedan):

”Hej Stefan,

Jag är ledsen över att du uppfattat det som att Gevalia skjuter över ansvaret för bättre arbets- och miljöförhållanden inom kaffeodlingen på er konsumenter. Det var självfallet inte meningen. Det jag ville ha sagt i intervjun – men som uppenbarligen inte kom fram – var att det krävs insatser längs hela kedjan och av alla för att skapa bestående förändringar när det gäller kaffeproduktion. Det är för övrigt också därför som vi välkomnar externa granskningar av den typen som Swedwatch regelbundet genomför eftersom vi vet att uppmärksamheten leder till ett ökat engagemang för frågan.

För Gevalias del (Kraft Foods) började det strategiska arbetet mot hållbart kaffe i början av 1990-talet. 2003 fördjupades arbetet ytterligare genom att vi började samarbetet med Rainforest Alliance (RA). RA är en oberoende miljövårdsorganisation som arbetar för att bevara biologisk mångfald och skapa hållbara försörjningsmöjligheter för arbetare och odlare.

Varje år görs revisioner av lokala miljöorganisationer i Syd- och Centralamerika för att kontrollera om odlarna uppfyller RAs krav. Via den fristående konsumentorganisationen Consumer International kan du läsa mer om RAs arbete. På www.gevalia.se kan du läsa om våra dubbelcertifierade kaffesorter som finns ute på marknaden.

Jag hoppas att dessa rader kan svara på dina funderingar.”

För egen del är jag fortfarande av den åsikten att det inte går att inkludera ”hela kedjan” som en ursäkt för att inte agera hårdare. Detta eftersom den största påtryckningen bara kan komma från de som köper kaffet från odlarna. Konsumenterna kan bland annat aldrig bli lika insatta som köparna av kaffet om vilka villkor som råder.

Verkar dock som att den bild av Gevalia som extremt cyniska som man fått av att läsa DN:s artikel snarare är en följd av journalistiskt klippande än Gevalias egentliga åsikter. Det är dock viktigt att arbetet fortsätter i än snabbare takt eftersom det verkar gå alldeles för långsamt.

Jag fortsätter därför att förorda köp av rättvisemärkt kaffe mot det ”konventionellt odlade” oavsett producent. Finns inget annat sätt för oss konsumenter att påverka och påverka kan vi ju faktiskt. Sedan vore det bra att se fler och snabbare förändringar internt inom kaffebranschen också. Det kan inte vara så svårt!

Öka ersättningen till de kaffeodlare som säkerställer bra villkor för de som arbetar på odlingarna och som inte använder onödigt giftiga bekämpningsmedel. Det borde gå att få snabbt genomslag hos alla odlare om deras ersättning och vinst kan höjas på detta sätt. Höj sedan priset mot konsumenterna om det krävs för få lönsamhet med ökade ersättningar till de som odlar på rätt sätt. Kaffe är trots allt ingen livsnödvändighet.

Samma sak gäller för övrigt även andra branscher. Man kan inte som konsument köpa extremt billiga saker utan att även vara medveten om att detta sannolikt innebär extremt låga löner och dåliga villkor för de som tillverkar dem.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Swedwatch är en organisation som granskar svenska företag i låglöneländer med målet att bidra till en hållbar global utveckling. I dagarna har de släppt en rapport om de svenska kafferosterierna Zoégas och Gevalia.

Enligt rapporten har Zoégas och Gevalia (det senare ägt av Kraft Foods) inte har gjort något nämnvärt för att förbättra situationen för de som arbetar på kaffeodlingarna i Brasilien trots att de fick kritik för hur de hanterade detta redan 2005. I en intervju i Dagens Nyheter idag så slår bolagen ifrån sig och säger att de visst bidragit till att förbättringar skett.

Det som tvingar mig att skriva om detta är att Anders Carne, presschef för Kraft Foods i Sverige, i intervjun säger att det ”konventionellt” odlade kaffet kommer att finnas kvar eftersom det i slutändan är konsumenterna som väljer. Med ”konventionellt” odlat kaffe åsyftar han kaffe som odlas utan garantier att hänsyn tas till miljön eller etiska och sociala villkor i övrigt.

Detta synsätt är så fel på så många sätt. Dels är det i sig oroande att begreppet ”konventionellt” används för kaffeodling som innebär att barnarbetare och en mängd giftiga kemikalier används. Det visar att majoriteten av kaffeodlarna fortfarande struntar i miljön och villkoren för de som arbetar hos dem. Och allt detta med kafferosteriernas (läs Zoégas och Gevalias) godkännande.

Dessutom är det tydligt att Anders Carne ser konsumenternas val av ”konventionellt” odlat kaffe som ett rättfärdigande av att Gevalia med gott samvete kan fortsätta att köpa kaffe av odlare som inte tar miljöhänsyn, använder barnarbetare eller har villkor för sina anställda som inte är etiskt försvarbara.

Hur tänker han då? Eftersom konsumenterna köper vårt ”konventionellt” odlade kaffe så tycker konsumenterna att det är ok att det är odlat med hjälp av giftiga kemikalier och att det används barn för att skörda kaffet? Jag har faktiskt rätt svårt att tro att det är just så konsumenterna tänker.

För det första så är jag övertygad om att de flesta konsumenter inte ens är medvetna om problemet och Gevalia kan därför inte använda deras okunskap som någon form av ”carte blanche”. För det andra har Gevalia några kaffesorter som är certifierande, dvs märkta för att konsumenterna skall se att de kommer från odlingar där hänsyn till miljö och etiska villkor garanteras. Detta ger självklart en positiv syn på allt kaffe från Gevalia.

Det jag skulle vilja veta är hur mycket av Gevalias kaffe som kommer från certifierade odlingar jämfört med ”konventionella” odlingar? Är det så att Gevalia genom att ha ett fåtal certifierade kaffesorter medvetet vilseleder konsumenterna att tro att Gevalia tar sitt ansvar? Anders Carnes uttalande i DN idag talar för det. I annat fall hade han inte skyllt Gevalias brister i detta avseende på konsumenterna.

Att skylla sitt eget dåliga beteende på att andra inte bryr sig kan aldrig vara acceptabelt. Det finns en mängd historiska argument som tydligt visat hur fel detta synsätt är. Antingen är Gevalia ett företag som tar miljö och etik på allvar, eller också är Gevalia inte det. Man kan inte ha kakan och äta den!

Att som Anders Carne skylla Gevalias försäljning av ”konventionellt” odlat kaffe på att konsumenterna trots allt efterfrågar det är i mina ögon lika dumt som att hävda att det är rätt att sälja narkotika eftersom det finns en efterfrågan bland narkomaner. Enligt min mening är det bara ett svepskäl som visar att Gevalia är ett girigt företag som inte lever upp till ”The Good Guy Concept”.

För mig är det uppenbart! Det enda sättet att förhindra att Gevalia fortsätter att ignorera miljöbrott och barnarbete på de odlingar de köper sitt kaffe ifrån är att bojkotta dem till dess att de slutar helt. Anders Carne uppmanar ju dessutom själv indirekt till just detta genom att hävda att de bara gör det konsumenterna vill när de köper sitt kaffe från ”konventionella” odlingar!

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör