Kategoriarkiv: Hall of Shame

Bolagsverket har blivit snabbare, men inte mycket smidigare

Jag är normalt sett inte en person som gnäller på saker och ting, men det är ett fåtal saker som gör mig rätt upprörd. Det ena är människor som är inkompetenta och det andra är människor som är vad man skulle kunna kalla paragrafryttare. I båda fallen handlar min upprördhet om att dessa människor helt i onödan kostar både tid och pengar för de som stöter på dem.

Jag genomförde nyligen en nyemission i ett av mina bolag. Beloppet uppgick till drygt 1 miljon kronor. Investeraren bor i utlandet och har sin förmögenhet i en annan valuta än svenska kronor. Därför var vi väl medvetna om risken att den av honom insatta emissionslikviden vid växlingen till svenska kronor skulle skilja lite grann från angiven emissionslikvid. Det gjorde den också, med hela 2 kronor.

Hur som helst så fick jag mitt bankintyg underskrivet av två banktjänstemän på emissionsbeloppet minus de 2 kronor som inte blivit insatta. Skickade detta intyg i original tillsammans med kopia av bolagsstämmoprotokollet på vilket även teckning av aktierna skett. Det senare var underskrivet av mig själv och den andra ägaren i bolaget. Mitt ägande i det aktuella bolaget ligger i ett holdingbolag som jag äger.

Efter ett par veckor så får vi ett brev från Bolagsverket där de konstaterar att det finns ett par brister som måste åtgärdas för att de skall kunna registrera nyemissionen. Den första bristen är att beloppet på bankintyget inte stämmer överens med emissionsbeloppet som angivits. Det fattas ju hela 2 kronor av ett belopp som överstiger 1 miljon. Kunde de inte bortsett från detta?

Det andra felet de hittat är att jag glömt att skriva ”genom Stefan Mahlstein” efter namnet på mitt holdingbolag som jag representerade på bolagsstämman. Med tanke på att jag är den enda ägaren och styrelseledamoten i holdingbolaget samt även skrev under protokollet så kanske de hade kunnat kolla detta i sina register och listat ut att det var jag som företrädde holdingbolaget.

Av naturliga skäl ringde jag upp Bolagsverket och undrade om de möjligen kunde bortse från dessa enorma brister och registera nyemissionen ändå. Inte för att jag har så bråttom, men det kändes som lite onödigt meck att betala in ytterligare 2 kronor, be om ett nytt bankintyg och att be investeraren i utlandet skriva under en ny teckningslista i ett nytt bolagsstämmoprotokoll för att lägga till: ”genom Stefan Mahlstein”.

Det blev kalla handen. Handläggaren höll i och för sig med om att det kanske var en lite väl rigid inställning, men jag måste se till att fixa ändringarna. Trodde faktiskt inte heller att det var sant, men så är det. Nu är det bara att börja om processen och engagera mig själv, en investerare i utlandet och två banktjänstemän i en helt onödig process. Till detta kan läggas kostnaden för att Bolagsverket redan skickat ut brev och måste göra det igen när väl registeringen blivit gjord.

Med tanke på de felaktigheter som Bolagsverket själv hade i sitt brev till oss så borde jag ha skickat ett brev tillbaka. Det kan ju inte vara rimligt att jag skall behöva behandla ett ärende som innehåller allvarliga felaktigheter, eller?

”Tyvärr kan vi inte svara på era invändningar. Dels för att ni stavat holdingbolagets namn fel och dels för att ni inte angett med hur mycket beloppet i bankintyget skiljer från emissionsbeslutet.”

Fast det är klart – det skulle ju bara skapa en massa onödigt arbete och kosta pengar! Tur att jag tänkte på det 🙂

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Wanja Lundby-Wedin affären är ett test av svenskarnas “Accountability”!

”Accountable” och ”Accountability” är ord som ofta används i affärssammanhang internationellt. Om någon är ”Accountable” för ett visst område så är denna person ansvarig för detta område. ”Accountability” innebär i sin tur att även erkänna sitt ansvar och därmed vara beredd att ta konsekvenserna av detta ansvar. Att ha ett ansvar för något utan att vara beredd att erkänna detta ansvar och därmed vara beredd att ta konsekvenserna är meningslöst.

Tyvärr verkar det i Sverige ofta som om vi gärna tar emot ansvar från andra, men att vi sedan sällan är villiga att erkänna vårt ansvar och ta konsekvenserna av det. I vissa fall verkar det till och med som att vi inte ens förstår vad vad det innebär att ha ansvar för något. Detta gäller oavsett om vi agerar som direktörer, tjänstemän, politiker eller om det handlar om hur vi hanterar våra egna liv. Vi saknar ofta känslan för just ”Accountability”. Den spontana reaktionen är därmed ofta att skylla på andra eller omständigheter utanför vår egen kontroll.

Ett lysande exempel på avsaknad av ”Accountability” är Wanja Lundby-Wedins agerande som styrelseproffs. Hon har gladeligen tagit emot ansvaret att sitta i 24 olika styrelser förutom heltidsansvaret hon har som LO-bas. Frågan man måste ställa sig är varför. Sannolikt är det för att hon velat tjäna extra inkomster genom att ta så många sidouppdrag som möjligt. Inget fel i det, det finns det fler som vill. Däremot så verkar hon inte alls ha förstått att med ansvaret så följer också ett engagemang. Hon har till och med missat sådana uppenbara saker som att läsa igenom årsredovisningarna som hon skrivit på. Man skall helt enkelt inte ta på sig mer ansvar än man mäktar med för att göra ett bra arbete!

Skulle denna affär sluta med att Wanja Lundby-Wedin sitter kvar på alla sina poster efter att stormen lagt sig så får vi ännu en gång bekräftelse på att vi i Sverige i många sammanhang helt saknar ”Accountability”. Dvs bekräftelse på att även om du sitter som ansvarig för ett visst område så slipper du erkänna och ta ditt ansvar i de fall du inte gör ett bra jobb. Den signal som detta skickar till alla svenskar och de som tittar på oss utifrån är oerhört negativ.

Som entreprenör känner man däremot i regel alltid av det ansvar man har. I mångt och mycket beror detta på att bra respektive dåliga beslut får mer eller mindre omedelbara och direkta konsekvenser för entreprenören själv. Sätt därför fler entreprenörsdrivna människor i styrelserna som vill vara aktivt engagerade i det ansvar de har. Då får vi en annan fokus där bolagets väl och ve går före arvodet. Samtidigt får vi personer som tar konsekvenserna av sitt agerande i stället för att skylla på andra. Det är vi entreprenörer vana vid att göra eftersom vi gör det varje dag.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Tradedoubler – bubblan som är på väg att sprängas!

Med risk för att få mycket skit så måste jag ändå varna för Tradedoubler både som investering och som marknadsföringskanal. Sammanfattningsvis är Tradedoubler en överprissatt, överskattad och förlegad Internetdinosaurie som inom 3-5 år kommer att gå samma öde till mötes som sina föregångare. Tradedoublers istid är här och bolaget är lika lite anpassat till den som Tyrannosaurus Rex var på sin tid.

För den som funderar på att använda sig av Tradedoubler vill jag särskilt påpeka att det långt ifrån alltid är värt besväret. Tradedoublers säljare kommer naturligtvis att lova guld och gröna skogar, men du kommer aldrig få dem att garantera något i sina avtal. Har testat själv i ett av mina bolag och resultatet blev noll och intet. Detta trots att Tradedoubler säger sig ha över 100 000 aktiva affiliates i sitt nätverk.

Mjukvaran som skulle säljas via detta nätverk säljer som smör i solsken vid direktförsäljning och via alla andra affiliates, men Tradedoubler levererade bara 8 sålda licenser under hela 6 månader trots att nästan 2 000 av deras affiliates påstods marknadsförda mjukvaran. Kostnaden för detta äventyr uppgick till 350 000 kronor som efter 3 månaders mycket hårda förhandlingar sattes ner till 200 000 kronor. Trots det uppenbara misslyckandet från Tradedoublers sida fanns ingen som helst vilja att ta bort fasta avgifter för tillgång till systemet eller på annat sätt visa någon goodwill.

Frågan du säkert ställer dig nu är om jag skriver detta bara för att jag är missnöjd. Svaret är – Nej! Men, hade Tradedoubler lyckats leverera någonting av det de lovat, eller visat någon form av välvilja så hade jag nog inte orkat bry mig. ”Live and let live” – är min normala inställning i sådana här fall. Det tar helt enkelt för mycket energi att bry sig om saker som är fel och jag har mycket annat att fokusera på. Man måste ta lite risker och allt man provar funkar helt enkelt inte – ”That´s business!”

Faktum kvarstår dock och det är att Tradedoubler även ur ett rent objektivt perspektiv definitivt har sett sina glansdagar passera. Deras misslyckande bekräftade tyvärr bara det jag redan trodde.

Enligt min mening så gjorde de institutioner som tackade nej till budet från AOL sitt livs sämsta affär! I och för sig lätt att säga nu när kursen gått ner från 240 till 120 kronor per aktie. Hade de överhuvudtaget förstått någonting om vad som driver Internet så hade de, precis som grundarna av Tradedoubler, tagit pengarna och sprungit! En av de stora poängerna är att man på Internet kan marknadsföra sig väldigt billigt. Tradedoublers affärsmodell är alldeles för dyr och bygger på en okunskap om värdet av denna marknadsföring. Det gick att ta ut höga marginaler för 2-3 år sedan när köparna inte förstod bättre och det kommer att gå 1-2 år till, men sedan är det definitivt slut.

Kostnaderna för att använda Tradedoubler är som sagt ohållbart höga. Dels tar Tradedoubler en transaktionsavgift för att använda systemet på mellan 5-15 öre per transaktion (registrerat klick), dels tar man ca 30 % på toppen av den ersättning som affiliaten som ingår i nätverket skall ha. Med andra ord kostar det över 130 kronor om du vill ge affiliaten 100 kronor i provision. I längden så kommer detta inte att hålla eftersom det är affiliaten som gör grovjobbet. De marginaler som Tradedoubler har idag kommer att krympa dramatiskt. Min uppskattning är att vi redan om 1-2 år kommer att se hur Tradedoubler måste gå ner från 30 % marginal på omsättningen i sitt affiliatenätverk till ca 2-5 % och det kommer att kännas! Som lök på laxen så ökar nu konkurrensen från mindre affiliatenätverk där kostnaden för att vara med redan är betydligt lägre.

Och, som om det inte skulle räcka så har Google redan ett affiliatenätverk i sin Adwordslösning som är både billigare och bättre. Google har dessutom i och med köpet av Doubleclick blivit en aktör som konkurrerar fullt ut med Tradedoubler. För att sätta spiken i kistan så har Google även meddelat att de från och med 2009 inte längre kommer att ge provision på försäljning av sponsrade länkar till mellanhänder utan vill sälja dessa helt själva – hur går det då med Tradedoublers 600 miljoner kronors förvärv av The Search Works som enbart ägnar sig åt just detta?

Slutligen så kan man ju naturligtvis även dra sina egna slutsatser av att Tradedoubler sjunkit mer än index det senaste halvåret och de avhopp som skett av alla de som kände Tradedoubler som bolag och Internets dynamik bäst. Min uppfattning? Gör som grundarna och de flesta nyckelpersoner i ledningen – ta pengarna och spring!

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

OBS! Denna post skrevs i maj 2008, dvs långt innan jag startade WordOn som är ett mer transparent och kundfokuserat företag inom resultatbaserad marknadsföring på Internet!