USA och Europa genomgår nu för andra gången på kort tid en omfattande finansiell kris. Precis som förra gången har de optimister som lovat börsuppgång och tillväxt under 2011 fått krypa till korset och inse att det kanske inte blir så positivt som de trott.

Läser man det som skrivs och hör det som sägs så verkar åsikterna gå isär avseende hur illa det är ställt med ekonomin i västvärlden. Kommer det att gå upp igen, eller kommer det att fortsätta ner?

Frågan om hur ekonomin kommer att utveckla sig i USA och Europa är viktig för oss alla. Eftersom min prognos i april om att Riksbanken pga det ekonomiska läget inte kommer att höja räntan i den utsträckning de tänkt verkar slå in så kommer jag i detta inlägg ge en längre prognos.

Självklart kan jag ha fel, så jag skulle inte investera pengar efter prognosen jag gör. Men, det kommer att bli kul att se om jag har rätt de närmaste 3-5 åren 🙂

USA och Europa

USA och Europa har tyvärr sedan länge rätt stora problem med sina ekonomier. Detta beror enligt min mening på flera saker. Bland dessa är såklart att både staterna och individer har levt över sina tillgångar och lånat pengar för konsumtion. Tyvärr har statsstödet nu gjort läget ännu värre.

Men, den största anledningen är enligt min mening att pendeln svängt till förmån för Kina, Indien, Latinamerika och i viss mån Östeuropa. Det har under drygt 10 år varit så att de senare visat större tillväxt än USA och Europa. Och, utan tillväxt kommer inga ökade intäkter som kan betala för konsumtionen vilket gör att skulderna ökar!

De två senaste finanskriserna i USA och Europa är tydliga symptom på de fel vi begått, dvs konsumera och låna för att betala för det. Problemet med just konsumtion är att när det som köpts konsumerats finns bara skulderna kvar. Detta gäller lika mycket för stater som för dig och mig som individer. Saknas det sedan tillväxt så blir inte intäkterna tillräckligt höga för att betala.

Prognos USA och Europa

Omställningen från att USA och Europa leder den globala ekonomin till att Kina och Indien gör det kommer att bli hård och brutal. På börserna kommer psykologin att skapa enorma svängningar som vi ser idag, men med en nedåtgående trend de närmaste 3-5 åren.

Detta kan skapa köplägen, men tipset är att vara långsiktig och investera mindre summor löpande under de närmaste 3-5 åren. Köpa starka bolag med höga direktavkastning och gärna företag som riktar sig mot de växande inhemska ekonomierna i Kina och Indien. Försök inte spekulera på toppar och dalar för det går i regel fel någon gång och då kan man förlora allt.

Precis som vi sett de senaste dagarna i Storbritannien och tidigare i Grekland och Italien kommer segregationen att öka mellan de fattig och de som inte är fattiga. Åtstramningar och ökad arbetslöshet kommer att skapa fler som inte har tillräckligt med pengar och därför blir frustrerade över sin situation. Räkna med oro i stora delar av Europa.

När det gäller dollarn och euron är prognosen lite svårare att göra. Dollarn kan hållas relativt stark, men det beror i så fall mest på att de som lånat ut pengar till USA (ex Kina som lånat ut 1 000 miljarder dollar) inte vill riskera sina investeringar. Dessutom ger stora lån till någon politisk makt vilket är intressant för de som har den.

Euron är skakig och frågan är om eurosamarbetet inte spricker. Politikerna i Europa kommer säkert att göra sitt för att det skall hålla, men risken är uppenbar att opinionen från de skattebetalare som betalar kalaset blir för stark. Om exempelvis Tyskland slutar betala stöd så sänks Grekland, Italien och sannolikt ett antal länder till och då är eurosamarbetet garanterat slut.

Räntorna i USA och Europa kommer att ligga mycket lågt de närmaste 3-5 åren. Lite fusk att Fed redan igår sa att den nuvarande låga räntan kommer att bestå till 2013, men ändå. skälet till detta är att tillväxten kommer att vara mycket låg, på gränden till obefintlig i USA och Europa (undantaget vissa länder i Östeuropa).

Sverige

Tack vare en sund förvaltning av den svenska ekonomin sedan 2006 med fokus på att skapa tillväxt genom lägre skatter och att betala av statsskulden står vår ekonomi relativt stark idag. Tyvärr har priset varit en hel del försämringar som ökad arbetslöshet och sämre service inom exempelvis offentlig sektor.

Men, de försämringar som redan skett har till stor del berott på vår omvärld. Och, ju sämre det går för vår omvärld desto sämre går det för oss. Vi lever ju i en global ekonomi där vi är väldigt beroende av våra grannar i Europa och övriga delar av världen.

Räkna därför med att det blir hårdare tider även här. Tack vare att vi betalat priset under de senaste åren kommer vi sannolikt klara oss rätt bra de närmaste 3-5 åren. Dvs, relativt övriga Europa.

Prognos Sverige

Det uppsving vi såg efter förra finanskrisen berodde i princip uteslutande på att vi gick från noll när alla drog i handbromsen till 30 km/h när vi återgick till normal nivå. Sedan fick vi som liten ekonomi en extra skjuts upp til 60 km/h av att våra europeiska grannar och andra länder vi exporterar till delade ut statsstöd.

Tyvärr kommer som vi kan se nu baksmällan av statsstöden i USA och Europa. Inom kort kommer det att drabba även oss i Sverige. Arbetslösheten kommer att öka igen under nästa år när effekterna blir tydligare. Räkna med viss oro även i Sverige framöver när allt fler får sämre levnadsvillkor.

Som jag nämnt tidigare så kommer Riksbanken att få ändra sig. Det blir sannolikt maximalt en räntehöjning till under året. Därefter är jag övertygad om att räntorna kommer att gå ner igen med början under 2012. På 3 års sikt kommer Riksbankens ränta att stabilisera sig på låga nivåer kring 0,75-1 %.

Inte så ljus prognos direkt, men det vänder igen på sikt. Detta sker om 5 år eller så när omställningen är klar och alla accepterat att Kina och Indien kommer att vara de ledande ekonomierna. Under tiden får vi i västvälden helt enkelt anpassa våra ekonomier och förväntningar till läget och på så vis skapa tillväxt igen.

Detta innebär en generellt press på lönerna som kommer att stå stilla eller till och med gå ner när det gäller tillverkning och mindre kvalificerade tjänster. Detta drivs av att arbetslösheten måste bekämpas på något sätt i kombination med att vi ser fler från Östeuropa som gör samma arbete billigare.

Visst kan allt detta låta skrämmande, men på något sätt är det oundvikligt. Inga imperier i historien har någonsin varat för evigt. Detsamma gäller ekonomiska imperier idag. När vi i väst varit framgångsrika länge och lyxkonsumtionen gått för långt så är det naturligt att någon annan tar över ledarskapet!

De som kommer att lyckas i väst i framtiden är de som anpassar sig och de som ser till att göra affärer på bra sätt med exempelvis Kina och Indien.

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör

Det spekuleras en hel del om i vilken utsträckning det finns en bostadsbubbla i Sverige eller inte. Även inom Riksbanken finns helt olika åsikter om vad som är rätt eller fel i denna fråga.

Enligt min mening är det inte existensen av en eventuell bostadsbubbla i Sverige som man bör vara rädd för utan i vilken utsträckning denna i så fall exploderar snarare än bara får pyspunka! Skälet till min inställning är att en pyspunka bara får effekten att många på pappret blir lite fattigare.

Eftersom de flesta måste ha någonstans att bo så är det väldigt få som säljer sina bostäder bara för att det finns en teoretisk risk att bostaden kommer att minska i värde närmaste åren. Därmed är det inte alls så att en nedgång i värdet på bostäder i Sverige i sig kommer att leda till att en eventuell bostadsbubbla exploderar.

Det man däremot skall vara livrädd för är att de som idag skriker högt efter högre räntor och minskade ränteavdrag för att stävja just en bostadsbubbla får gehör för sina åtgärder. Dessa åtgärder kommer nämligen att omedelbart slå hårt mot de som har minst marginal och i många fall tvinga dem att sälja.

Detta innebär att Riksbanken och andra som vill försämra villkoren för befintliga bolånetagare riskerar få den eventuella bostadsbubbla de egentligen vill stävja att just explodera. Kraven som lyfts om minskade ränteavdrag slår exempelvis både snabbt och hårt.

Dessutom kan man faktiskt undra om de som är rädda för en bostadsbubbla inte bara ser spöken på ljusan dag. Sverige har nämligen inte alls samma ekonomiska situation som de länder där bostadsbubblorna redan exploderat hade.

Bostadsbubblorna i dessa länder har i mångt och mycket grundat sig på ett överdrivet  byggande som stöttats av en överhettad byggsektor med för mycket tillgång till lånade pengar. Till detta skall läggas att ekonomierna i dessa länder var dopade av just samma tillgång på lånade pengar.

Dessa ekonomier har ännu inte fullt ut återhämtat sig just av den senare anledningen. Hela ekonomin var dopad. När smällen kom blev en stor mängd människor arbetslösa som idag inte fått sitt arbete tillbaka och som därför inte heller kunde behålla sina bostäder oavsett räntenivå.

Att den senaste finansiella krisen var en panikartad överreaktion i de mer stabila länderna bevisas även av den relativt snabba återhämtningen i dessa. När bankerna väl lugnat ner sig och de företag som egentligen inte drabbats annat än av en panikartad dragning i handbromsen där ingen vågade göra något så kom tillväxten igång igen.

Se bara på försäljningen av bilar, råvaror och annat som produceras. Där gick försäljningen i de stabila länderna från höga nivåer till noll och tillbaka igen på väldigt kort tid. Egentligen baserades denna reaktion inte på fundamenta utan på panikartat flockbeteende.

Samma risk ser jag i den panikartade debatt som gäller den eventuella bostadsbubblan i Sverige. I Sverige har vi ingen överhettad byggsektor. Vi har inte heller någon dålig eller dopad ekonomi som kan leda till massarbetslöshet med fortsatt nedåtgående trend.

Däremot finns risken att vi nu istället i panik skapar en explosion på bostadsmarknaden genom att Riksbanken fortsätter att höja räntan med hänvisning till att en bostadsbubbla måste stävjas. Får de som vill ha minskade ränteavdrag sin vilja igenom ökar risken ytterligare.

Vill man stävja en framtida eventuell bostadsbubbla bör man i stället som vissa föreslagit ställa högre krav på marginaler och amortering vid tagande av just nya bostadslån. Dessutom kan man om man vill försöka hålla nere räntenivåerna snarare än att höja dem.

Slutligen borde Riksbanken se till att bankerna som lånar ut pengarna slutar sno åt sig extra marginal på befintliga bolån med hänvisning till diffusa extrakostnader för upplåning. Om detta vore sant hur kan det då komma sig att inkomsterna från räntenettot hos samma banker är högre än någonsin?

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör