Hur kommer det sig att ett företag som Kodak som hållit på i 132 år kan gå i konkurs? Särskilt som Kodak under många av dessa år varit helt dominerande i sin bransch. Det är det nog många som frågar sig idag när Kodak ansöker om konkurs.
Det enkla svaret är att tekniken hann ikapp Kodak. Digitaliseringen av fotomarknaden är såklart en stor anledning till att Kodak fick problem. Men, samtidigt så var Kodak ett av de första företagen på marknaden med digitalkameror som de kom med redan på 70-talet.
Anledningen till misslyckandet är därför mer komplex än så. Kodak anpassade ju sig tidigt till digitaliseringen eftersom de säkert även var bland de första att märka av vartåt det barkade. Men, trots detta lyckades de inte.
Varför de inte lyckades kan man bara spekulera i. Men, en stor orsak var nog att de aldrig riktigt förstod riktigt hur långt det skulle gå. De utnyttjade inte läget de hade när de var störst och passade på att köpa in kompetens genom förvärv eller på annat sätt.
Kanske var det så att de hade blivit för stora och orörliga med sina processer och rutiner som satt så hårt att besluten om förändring tog för lång tid? Det är lätt hänt att företag när de blir stora tappar den hunger, snabbhet och flexibilitet de hade när de var små.
Självklart är det oerhört tragiskt att se ett företag och varumärke av den dignitet som Kodak gå i graven. Särskilt gäller det de som arbetar där och som nu även riskerar att förlora jobben.
Å andra sidan visar det vilka möjligheter det så gott som alltid finns i utvecklingen som sådan. Kodak har ”ersatts” av en mängd företag som tvärtemot dem själva blivit framgångsrika på just den förändring som skett.
Sannolikt är det även så att utvecklingen i sig faktiskt bidragit till att fler arbetstillfällen skapats som helhet pga digitaliseringen än vad som någonsin hade skapats om digitaliseringen inte skett. Så förändringen har sannolikt varit positiv.
Kodaks konkurs visar också att man oavsett hur stor man är aldrig kan vila på lagrarna utan man måste ständigt utvecklas och gå framåt. I annat fall är risken stor att någon annan hinner ikapp och till och med förbi.
Slutligen visar det att man som entreprenör alltid har en chans att lyckas oavsett hur stor konkurrensen är. Har man bara rätt idé, tar chansen att försöka förverkliga den och sedan har lite tur på toppen så är allt möjligt.
Av Stefan Mahlstein, Entreprenör
Chapter 11 är en företagsrekonstruktion. Inget annat.
Chapter 7 är vad vi i Sverige kallar konkurs.
Så nej, Kodak har inte gått i konkurs. Kodak genomgår en rekonstruktion. Inget annat.
Rätt skall vara rätt! 🙂
Ja, det är riktigt. Men, det är en semantisk skillnad egentligen. Slutsatsen är att de inte lyckats förvalta sitt läge särskilt bra 🙂
Det är enorm skillnad i USA.
De flesta företag kör på som ”vanligt” under Chapter 11. Stor debatt just nu om ett par restaurangkedjor som gör just detta.
Så Kodak säljer som de brukar göra. Hasselblad skulle fått problem annars tex!
Väldigt intressant läsning Stefan! Det är alltid lika fascinerande när stora bolag går omkull. Man tror inte det kan hända men allting faller väl till slut, det gällde dinosaurierna, det gällde romarriket och det gäller förmodligen även apple och google. Det är bara en tidsfråga… om än en ganska lång sådan.
Tack! Ja, det är oftast en tidsfråga det handlar om. Och det går dessutom i cirklar. Den som är stor nu kan ”försvinna” ett tag för att sedan komma tillbaka igen.