Det spekuleras en hel del om i vilken utsträckning det finns en bostadsbubbla i Sverige eller inte. Även inom Riksbanken finns helt olika åsikter om vad som är rätt eller fel i denna fråga.

Enligt min mening är det inte existensen av en eventuell bostadsbubbla i Sverige som man bör vara rädd för utan i vilken utsträckning denna i så fall exploderar snarare än bara får pyspunka! Skälet till min inställning är att en pyspunka bara får effekten att många på pappret blir lite fattigare.

Eftersom de flesta måste ha någonstans att bo så är det väldigt få som säljer sina bostäder bara för att det finns en teoretisk risk att bostaden kommer att minska i värde närmaste åren. Därmed är det inte alls så att en nedgång i värdet på bostäder i Sverige i sig kommer att leda till att en eventuell bostadsbubbla exploderar.

Det man däremot skall vara livrädd för är att de som idag skriker högt efter högre räntor och minskade ränteavdrag för att stävja just en bostadsbubbla får gehör för sina åtgärder. Dessa åtgärder kommer nämligen att omedelbart slå hårt mot de som har minst marginal och i många fall tvinga dem att sälja.

Detta innebär att Riksbanken och andra som vill försämra villkoren för befintliga bolånetagare riskerar få den eventuella bostadsbubbla de egentligen vill stävja att just explodera. Kraven som lyfts om minskade ränteavdrag slår exempelvis både snabbt och hårt.

Dessutom kan man faktiskt undra om de som är rädda för en bostadsbubbla inte bara ser spöken på ljusan dag. Sverige har nämligen inte alls samma ekonomiska situation som de länder där bostadsbubblorna redan exploderat hade.

Bostadsbubblorna i dessa länder har i mångt och mycket grundat sig på ett överdrivet  byggande som stöttats av en överhettad byggsektor med för mycket tillgång till lånade pengar. Till detta skall läggas att ekonomierna i dessa länder var dopade av just samma tillgång på lånade pengar.

Dessa ekonomier har ännu inte fullt ut återhämtat sig just av den senare anledningen. Hela ekonomin var dopad. När smällen kom blev en stor mängd människor arbetslösa som idag inte fått sitt arbete tillbaka och som därför inte heller kunde behålla sina bostäder oavsett räntenivå.

Att den senaste finansiella krisen var en panikartad överreaktion i de mer stabila länderna bevisas även av den relativt snabba återhämtningen i dessa. När bankerna väl lugnat ner sig och de företag som egentligen inte drabbats annat än av en panikartad dragning i handbromsen där ingen vågade göra något så kom tillväxten igång igen.

Se bara på försäljningen av bilar, råvaror och annat som produceras. Där gick försäljningen i de stabila länderna från höga nivåer till noll och tillbaka igen på väldigt kort tid. Egentligen baserades denna reaktion inte på fundamenta utan på panikartat flockbeteende.

Samma risk ser jag i den panikartade debatt som gäller den eventuella bostadsbubblan i Sverige. I Sverige har vi ingen överhettad byggsektor. Vi har inte heller någon dålig eller dopad ekonomi som kan leda till massarbetslöshet med fortsatt nedåtgående trend.

Däremot finns risken att vi nu istället i panik skapar en explosion på bostadsmarknaden genom att Riksbanken fortsätter att höja räntan med hänvisning till att en bostadsbubbla måste stävjas. Får de som vill ha minskade ränteavdrag sin vilja igenom ökar risken ytterligare.

Vill man stävja en framtida eventuell bostadsbubbla bör man i stället som vissa föreslagit ställa högre krav på marginaler och amortering vid tagande av just nya bostadslån. Dessutom kan man om man vill försöka hålla nere räntenivåerna snarare än att höja dem.

Slutligen borde Riksbanken se till att bankerna som lånar ut pengarna slutar sno åt sig extra marginal på befintliga bolån med hänvisning till diffusa extrakostnader för upplåning. Om detta vore sant hur kan det då komma sig att inkomsterna från räntenettot hos samma banker är högre än någonsin?

Av Stefan Mahlstein, Entreprenör